Det har äntligen börjat. Matchandet. Två st helger i rad har det spelats träningsmatcher och det kommer även att spelas nu till helgen igen. Så härligt att det äntligen är igång. Framförallt så är jag glad för tjejernas skull som slitit i 8 hela månader utan att ens veta om och isf när det kan spelas match igen. Men nu är vi här. ...
Vi börjar med slutet utav rubriken. Ursäkten.
Det var ett tag sedan jag skrev i bloggen. Inte för att det ej funnits saker att skriva om, tvärtom, men min glömska har sett till att jag helt enkelt missat. Så tänkte skriva lite längre idag. Först om laget, träningarna och mina besök på dem, men även om mina egna tankar om avsaknaden utav matcher osv.
Solen lyste över gräset och bollarna var pumpade. Det var dax för söndagsträning på Rosenhill. Just bollarna återkommer vi till lite senare. Det pratades friskt om dem nämligen.
Våren är på intåg och värmen och solen med den. Laget tränar på och gör det med besked. De blir starkare, snabbare, säkrare och bättre på allt för var dag som går. Det byggs upp ett riktigt bra lag. Ett lag som gör allt för sina lagkamrater. Som orkar springa den sista maxlöpningen som behövs för att hjälpa sin kamrat...
Vaknade upp imorses med ett leende. För det vankades fotboll. Les Bleus skulle denna söndag ha fotbollsträning ca 10 minuter hemifrån där jag bor. Dvs på Valhalla IP. En arena som jag har varit på åtskilliga ggr tidigare. Och denna söndagsmorgon skulle visa sig bjuda på solsken, glädje och ett lag fullt med spring i benen.
